Eftermiddagsfilosofi

Hej på er. Att säga "er" lämpar sig för alla omständigheter, om det skulle vara ett flertal läsare här på bloggen eller för den händelse att det endast dykt upp en läsare med tillhörande multipla personligheter. Alla ska ju med, psykopater också. Jag är medveten om att mitt inläggsflöde har blivit något lidande på senaste tiden. Och det beror på, håll i hatten, att jag varit på arbetsför de senaste två veckorna. Mitt livstema för tillfället är att hantera... eller kanske inte hantera, utan mer befinna mig i närheten av kaossituationer av olika slag. Denna ofrivilliga benägenhet att ta mig an saker som andra kanske skulle ge fingret åt blir något påfrestande för de hårt arbetande hjärncellerna som har fullt sjå med att förverkliga visionen av mig med karta på Nya Zeeland. Så med ett huvud som äggröra rullar tiden på utan att ta den minsta hänsyn till mig och mitt behov av att stanna upp och filosofera över molns olika former. Men den sakens skulle går jag visserligen inte runt och säger att mitt liv är kaos, bara till Amanda. För att aktivt motarbeta röriga tankegångar gick jag igår på 75 minuters yoga och sträckte ut muskler tills det kändes som jag växt till 1,67 m. Senare ikväll ska jag repa och som vanligt sitter jag med en post-it-lapp med x-antal viktiga saker att göra innan dess, som att till exempel svara på tusen förfrågningar om hur, var, när jag ska fira min födelsedag. Och som vanligt jag lever jag ut tendensen att göra mindre viktiga saker istället, som att sitta här och skriva om mig själv. Lyckligtvis har jag åtminstone inte babblat om vad jag ätit för något idag.

PS. jag har ätit en förskolelunch, en halv banan och en persika... DS.